ACNEGIRL + ISOTRETINOIN = SANT (TILL SLUT)

Som utlovat kommer här ett långt, ingående inlägg om min Isotretinoinbehandling. Jag förstod medan jag skrev inlägget att det inte går att skriva heltäckande om 7 månader av mitt hudliv, så ni är varmt välkomna att droppa en kommentar om ni har några specifika frågor eller funderingar som jag inte tar upp här. Det är så mycket som händer och så mycket man ska tänka på när man är under behandlingen och om jag kan vara behjälplig en fellow Acnegirl- eller boy, så är jag gärna det. Fråga på!
 
Den aktiva substansen Isotretinoin är besläktad med A-vitamin och tillhör en samling läkemedel som kallas retinoider. Isotretinoin används för behandling av svåra former av akne som inte har visat förbättring efter andra behandlingar mot akne och gör att talgkörtlarna inte producerar lika mycket talg. Källa: 1177 Vårdguiden.
 
Isotretinoin ska endast förskrivas av eller under överinseende av läkare som har specialistkunskaper i användning av systemiska retinoider för behandling av svår akne och som är fullt införstådd med riskerna med isotretinoinbehandling och kraven på övervakning. Nedan följer alltså en beskrivning av min situation, min akne och min erfarenhet av att behandlas med Isotretinoin. Beskrivningen nedan avser inte att vara rådgivande på något sätt. Om du har svårbehandlad akne eller andra hudbesvär och vill behandlas för att lindra besvären, kontakta hudläkare eller vårdcentral för vidare remittering. Jag skickade en egenremiss till en hudläkarmottagning via mottagningens hemsida och blev sedan uppringd och fick boka in en tid hos läkare/specialistsjuksköterska.
 

HUR JAG BLEV ACNEGIRL OCH VARFÖR ISOTRETINOINBEHANDLINGEN DRÖJDE

För egen del tog det alldeles för lång tid från det att jag blev ACNEGIRL till att jag började behandlas på rätt sätt. Första gången jag borde ha presenterats möjligheten att behandlas med Isotretinoin var när jag var 18 år och började få de böldliknade finnarna för första gången. Innan dess fick jag väl några röda prickar då och då och tampades med ”normal” mängd tonårsfinnar men vid 18 så hände något. Finnarna blev större, rödare och började göra ont. De lämnade också spår efter sig, vilket mina tidigare finnar inte hade gjort. Jag fick remiss till hudläkare som skrev ut Differin och en annan receptbelagd kräm som jag glömt namnet på. Jag blev supertorr av krämerna och började flagna rejält, men finnarna fortsatte ploppa upp regelbundet. Istället för att gå tillbaka till hudläkaren, promenerade jag ner till ungdomsmottagningen och fick utskrivet preventivmedlet Diane. Diane är ett p-piller/kombinationspiller som man märkt ger bra hud och som läkare på ungdomsmottagningar tydligen skriver ut åt 18 åringar med akne. Kort om hur Diane fungerade för mig: Det fungerade lite grann, ett tag. Jag fick helt klart färre finnar, men jag fick fortfarande finnar. Diane får inte tas ”enbart” som preventivmedel, även om den skyddar mot graviditet, så varje gång min hud började se bättre ut, så fick jag inte något nytt recept. Finnarna kom tillbaka och var alltid ännu fler och större efter varje ”kur” och det var helt enkelt ingen bra lösning för mig.

Andra gången jag borde ha börjat med Isotretinoin men inte gjorde det var jag 21 år och utan recept på Diane. Jag hade alltid minst en böldliknande finne på varje kind och nu hade jag även ”under huden-finnar” (tänk cystliknande små knölar som kändes mer än vad de syntes) längst med käklinjen. Så vad gjorde jag? Gick till ungdomsmottagningen och fick ett nytt recept på Diane… :)))

Tredje gången jag borde ha börjat var jag 23 år och fick höra att jag inte längre fick ta Diane, som jag nu hade gått på till och från i 5 (!) år. Jag fick då höra att jag hade tagit Diane för länge, tydligen ”får” man äta pillret i högst 3-4 år pga ökad risk för blodpropp. Så jag kämpade vidare med produkter, började läsa Caroline Hirons blogg och ändrade min hudvårdsrutin helt. Huden blev bättre men aknen blev sämre. Det var då jag började förstå att bra hudvård inte spelade någon betydande roll för mig med hudsjukdomen akne, i alla fall inte för hur hudsjukdomen akne valde att visa sig på mitt ansikte.

VARFÖR ISOTRETINOIN, TILL SLUT?

Förutom att jag helst inte ville gå på stark medicin så tror jag att det dröjde så länge för att jag aldrig mått särskilt dåligt över min akne. Det är ju klart att jag inte ville ha finnar, men även när aknen var som värst så struntade jag helt i att täcka över finnarna. Jag gick osminkad till universitetet, till jobbet, till Ica och på fredagsmiddagar och jag kände mig oftast rätt så fin. Jag sminkade mig väldigt sällan och tänkte nästan aldrig på vad andra skulle tycka om att jag hade akne. Efter att min syrra avslutat sin andra kur med Isotretinoin och hade helt finnfritt ansikte började hon tjata på mig om att jag också skulle börja med medicinen. Det som till sist fick mig att kontakta en hudläkare med intentionen att påbörja en Isotretinoinkur var mitt enorma hudvårdsintresse. Jag hade tagit examen och börjat jobba och hade helt plötsligt råd att lägga pengar på hudvård och jag ville lägga pengar på hudvård, men jag ville inte ha asbra hud med finnar – jag vill ha asbra hud utan finnar. Så jag skickade en egenremiss till en hudläkare och när jag fick komma dit ca 2 månader senare var det ingen tvekan om att det var Isotretinoin jag skulle gå på. ”Din akne kanske försvinner om ett år. Eller aldrig. Det kan vi inte veta nu. Men vi kanske ska sätta stopp nu.” BEFRIELSENS DAG!!!!

BEHANDLINGEN

Jag började behandlas med 40 mg per dag (2 kapslar * 20 mg) och körde på denna dos de första två månaderna. Den första månaden hände inte så mycket, den stora ”uppblossningen” som jag fick höra om kom aldrig utan jag hade ungefär lika många finnar som innan och de fortsatte att ploppa upp lika ofta som tidigare. Månad två däremot, bruhh, då började finnarna kalasa loss och det rejält. De var så stora och gjorde så ont och det enda jag ville var att gå tillbaka till mitt vanliga finnliv. Vid det andra återbesöket beslutade läkaren att höja min dos och jag började i början av januari (slutet av månad 2, början av månad 3 av kuren) ta 60 mg per dag (3 kapslar * 20 mg).

Efter att dosen hade höjts till 60 mg per dag började det äntligen hända grejer. Finnar ploppade upp mer sällan, det gick från två nya per vecka till en ny per vecka till en ny per varannan vecka – precis som läkaren hade sagt att det skulle göra. Sista månaden fick jag inte en enda ny finne och på mitt sista återbesök i slutet av maj fick jag veta att jag var klar. By then var jag riktigt trött på att vara torr och nykter och när sjuksköterskan sa ”bra kämpat, du klarade det” så var jag nära att börja glädjeböla. BEFRIELSEN!!!!!

En behandling med Isotretinoin är ingen barnlek. Jag hade återkommande tid hos läkaren och sjuksköterskan varje månad för konsultation och lämnande av graviditetstest. Man får även lämna leverprov innan behandlingen påbörjas samt efter att behandlingen är påbörjad. Min hudläkare informerade mig om att jag inte skulle dricka alkohol under behandlingen och att jag kunde göra korta uppehåll om jag *behövde* dricka. Jag tog därför en kort paus i behandlingen runt nyårsafton och ett 10 dagars uppehåll under en solsemester i februari (finns risk för ökad känslighet för solljus under behandlingen).

BIVERKNINGARNA

Jag blev torr, men flagnade aldrig. Det var mer ett konstant stramande än något annat – obekvämt absolut, men inte mer än så. Det jobbigaste var helt klart läpptorrheten och ögontorrheten. Ögondroppar var helt nödvändigt för mig, det hade aldrig gått annars – särskilt efter att min dos höjdes. Håret blev aaaaaldrig fett. Jag har även annars extremt torrt hår, men under Isotretinoinlivet behövde jag verkligen aldrig tvätta det. Trust me – aldrig. Sen gjorde jag det ändå, man vill ju vara fräsch ;), men inte ofta alls. SÅ skönt!

Förutom allt detta så upplevde jag även ”torrhet” eller snarare stelhet i vissa leder, framförallt fotleder och handleder och främst på morgonen. Det var obehagligt, men gjorde inte direkt ont.

Den jobbigaste biverkningen som jag nu förstår var en biverkning pga den försvann direkt efter att jag avslutade behandlingen var h e m o r r o j d e r. Alltså, sjuuukt ont. Och sjukt pinsamt att skriva om i bloggen, känner jag nu. Men nu vet ni :)

Det är läskigt att läsa om möjliga biverkningar av Isotretinoin, men det är nästan alltid läskigt att läsa om möjliga biverkningar av starka medicinska preparat. Det viktigaste är att vara ärlig mot sig själv och mot läkare/sjuksköterska vid varje uppföljningsbesök. Känner man sig det minsta konstig eller annorlunda så ringer man kliniken och kräver att få prata med läkare.

HUDVÅRDSRUTINEN UNDER ISOTRETINOINLIVET

Min hudläkare och hudsjuksköterska menar att man inte behöver hudvårdsprodukter. Alls. Någonsin. Detta är helt sjukt men helt sant. Däremot ”fick” jag använda läppcerat och Propyless för att smörja in huden under behandlingen. Jag tänker ju att läkare och specialistsjuksköterskor såklart vet bättre än mig, men vetefan när det kommer till detta alltså. Hur som helst, jag körde hårt med Propylessen enligt rekommendation. Smörjde in hela kroppen varje kväll och ansiktet ca en gång i timmen (forrealz). På kvällarna använde jag Toleriane av La Roche Posay för att tvätta bort dagens smuts (trots att jag egentligen inte *fick* av läkaren/sjuksköterskan) och på morgnarna körde jag ibland Toleriane och ibland bara blöt varm handduk för att få bort nattens svett. Mer än så gjorde jag inte. Jag gav bort min Paula’s Choice 2% BHA-toner till min syrra och köpte typ 0 produkter förutom Propyless på recept och Nuxe Ultra Nourishing Lip Balm (så bra!) till läpparna. Hudvårdsmässigt så var det så effing tråkiga 7 månader men när jag äntligen var klar med behandlingen var jag SÅ taggad på hudvård och på att skaffa hudvårdsblogg!

OCH NU?

Det har gått snart tre månader sedan jag avslutade kuren och jag har inte fått en enda ny finne!!! Jag har fortfarande rödflammiga märken på kinderna och käkbenen efter senaste årets finnar men ingenting nytt på fyra månader, vilket känns helt sjukt för en som haft akne i snart tio år. Någon vecka efter att jag avslutade kuren började huden återhämta sig lite och huden blev mindre torr allt eftersom. Ögonen och läpparna var nästan helt återställda vad gäller torrhet (eller lack there of) inom en vecka, vilket var sjukt skönt. Jag kan fortfarande känna att ögonen blir torra vissa kvällar och de gånger jag druckit alkohol, men jag har helt slutat med ögondroppar och känner knappt att jag behöver läppbalm längre. Huden är fortfarande inte helt återställd och är fortsatt torrare än innan behandlingen. Jag vet inte om detta är något bestående eller om det kommer att gå över men det är inget som stör mig jättemycket. Efter att behandlingen avslutats började jag sakta men säkert inkludera fler produkter i min rutin - jag hade längtat SÅ SJUKT MYCKET! Allt annat än fukt och mjukgörande lotion hade varit strikt förbjudet och säkert helt outhärdligt pga torrheten och nu kunde jag äntligen återgå till syror, exfoliering, serum och rengöring deluxe! ÄNKLIGEN!
 
THE VERDICT
 
Akne är en hudsjukdom och inget någon någonsin ska skämmas över, även om verkligheten inte är sådan och alldeles för många mår sjukt dåligt över sin akne. Jag skämdes aldrig med aktiv akne och jag skäms inte heller idag över mina märken och ärr. Jag kommer inte heller skämmas om aknen kommer tillbaka, men gör den det, då gör jag om det här - no questions asked. Hela behandlingen på sju månader eller ännu längre om det skulle krävas. Varför? För att det i slutändan inte var så jobbigt och för att jag älskar att kunna fokusera min hudvårdsrutin på annat än finnar. Det är så lush och så najs att pyssla om sig själv men när jag hade aktiv akne kändes allt det här göttiga så långt borta. En inflammerande hudsjukdom som gör ont och följer med en vart en än går blir per automatik ens största fokus - och det blir tröttsamt för en hudvårdsentusiast att "tvingas" fokusera på en enda sak. Jag vet att akne "bara" är akne. Jag vet också att många mår mycket dåligt över sin akne och att aknen styr över människors självkänsla och självförtroende och begränsar människors val och vardag och att detta är en direkt följd av rådande skönhetsideal i samhället. Även om jag inte lät mig begränsas nämnbart så är jag glad att för en gångs skull vara finnfri. Det. Är. Så. Najs.
 
Over and out. 
 
/AG
ACNEGIRL, Akne, Isotretinoin | Akne, Finnar, Hudsjukdom, Hudvård, Isotretinoin, Roaccutan | |
#1 - - Robert:

Hej!
Tack för en bra beskrivning. Jag går själv funderar på denna behandling och känner mig lugnare nu.

Upp